Ångesten jag kände när vi satt på bussen och jag insåg att Emelie Kaiser var på väg till jobbet med samma buss som vi skulle hem med, går inte att beskriva. Jag önskade mer än allt att jag låg i min säng. Drömma går ju!

Ibland undrar jag vad dom hände när jag klev ur tonåren och tog med mig den där fruktansvärt dåliga vanan att alltid skicka sms när jag dricker. alltid. Jag förstår det inte. jag önskar att det fanns fyllelås till telefonen. Och inget vettigt skriver jag heller. och ca 48 sms per kväll till 467 olika personer. Det finns ingen logik eller poäng med det. Så jag ska ta ett samtal med mig själv där jag ska komma fram till att jag måste sluta med detta för det är inte kul. man får sån jävla ågren dagen efter när man inser att man inte har någon aning om vad man har skrivit heller eftersom man var så sjukt smart som raderade alla skickade. Låt oss inte glömma att även vuxna gör vi bort oss ibland. Till skillnad från många andra så bjuder jag på det, det krävs endel för att jag ska skämmas.

Man vet att det är en lyckad kväll om man inte åker nattbuss hem, utan man åker första dagsbussen. Då ni mina vänner, då ni.

Jag skulle kunna skriva 14 A4 sidor nu om vad vi gjorde igår och hur kul vi hade och massa skvaller, men det tänker jag inte. Det finns faktiskt en gräns för vad jag kan och orkar avslöja. Ni har ju redan fått veta att jag åkte buss. Resten lämnar jag åt eran fantasi.

Ska hitta mitt huvud nu och sätta det på plats, kanske ta 7 ipren, sen ska jag nog röra min söta rumpa och sido fläsk ner till Jacke. Jag behöver mat !!!