Nu har jag parkerat och känner att det finns en stund över för att meddela er alla vad som händer och fötter. Kom hit i Onsdags kväll vid 22. Resan var sjukt lång och lite psykiskt påfrestande för en flygrädd idiot som jag. Det läskigaste med absolut hela resan, förutom att lyfta, landa och egentligen hela flygresan, var att alla apploderade när vi kom fram. Jag förstår inte grejen med Svennar och flygisar. Varför i hela fridens namn ska man applodera för? "Tack för att ni tog oss fram levande?" Jag förstår verkligen inte.

Väl i istanbul så såg jag några Svenskar som suttit en bit bakom mig, jag gick fram till dom och sa något i stil med "hej jag tänkte följa efter er", och då menade jag att jag skulle följa dom åt rätt håll, så att jag inte hamnade i fel ände, inte att jag skulle umgås med dom i 3 timmar, men så blev det inte, vi gick och tog en öl och käkade. Trevligt trevligt.
Väl på inrikes planet till antalya så satt jag brevid två killar, en från marocko och en från vitryssland, och hur jag vet detta är en rolig historia. Jag satt längst ut, och dom satt innerst. Jag somnade till vid starten och vaknade av att någon stirrade på mig, ni vet den där jobbiga känslan som man kan ha av att två ögon bara glor. Jag vet att mamma vet vad jag snackar om, det var så jag väckte henne förr i tiden. Hur som helst så satt killen brevid mig med ett fånigt leende och verkligen glodde. Jag vet inte varför, men konstigt var det. Så där satt han precis hela resan. Jätte märkligt. Och efter ett tag tog jag upp tidningen i sätet framför och slog upp världskartan, bara för att ha något att göra. Då gör han exakt samma sak och kollar på mig med världens smile. Sen pekade killen längst in på marocko och sen på sig själv, ingen av dom kunde engelska så dom pratade typ tecken språk. Så pekade den andra killen på vitryssland, och så kollar båda på mig med undrande blickar, jaha tänkte jag och pekade på Sverige. Sen satt vi och pratade med hjälp av händerna. Jag orkade inte förklara för någon av dom att jag egentligen kunde prata med dom båda (ryssen pratade turkiska). Det var iallafall en väldigt komisk bild som jag gärna hade fotat. Där sitter vi 3 st idioter och pekar på en jävla karta och ser dumma ut.

Orkar inte berätta om nä jag kom fram, men jag och linnea drog iaf ut. Träffade lite ansikten jag kände igen. Jätte trevligt. vi skulle upp tidigt igår så vi bestämde oss för en tidig kväll och bara säga hej till folk och så. Men när vi kom hem så satte mosken i gång och vi insåg att klockan var 5. Men det är sånt som händer. Sen vaknade vi igår kl 10 och begav oss till stranden. Vi lekte valrossar och körde ett träningspass på stranden, mycket jobbigt om ni frågar mig. men så himla mycket roligare än att svettas på ett gym.
tänkte egentligen slå på stort och dränka mig i olja första dagen, men insåg att jag hellre är för-klok än efterklok. Det sistnämnda är så lätt hänt. Så jag agerade turist och smöjde mig med kräm var och varannan minut. Vilket resulterade i att jag inte fick någon färg alls, inte ens lite bränd. Så dagens mission var att bränna mig lite, det är så skönt. Och det lyckades jag med. Ganska reält. men jag klagar inte. Det är härligt!

Idag stod det överaskning på schemat, linneas present till mig. Och det var en jätte romantiskt båttutflykt på havet. Den börjar i floden i manavgat och fortsätter ut i havet. Det var en jävla träff. Precis vad jag behövde, hon känner mig hon. Vi solade och badade och åkte vatten rutschbana (från båten), och käkade gott precis hela dagen, tyävrr då jag inga delfiner idag men man kan inte alltid fås om man vill. Thats life. Summan av kardemumman, Mycket lyckad dag. Ikväll blir det lugnt. Vi har köpt mat som vi ska laga, och sen ska vi kolla på film och ta det lugnt, vi var ute och firade mig och Linneas jobbarkompis som fyller år idag, så det blev en ganska hård natt. Träffade på massa roligt folk och självklart var älskade Malin med ut:) Som jag har saknat henne, min skatt!

Nu ska jag gå och duscha och smörja in min vita rumpa och mina röda axlar. Lea, nu kan du med all rätt utnyttja mitt smeknamn bäst du vill. Finns det någon dag jag kan kallar krabban så är det idag.

OVer and out people.